Den ryskspråkiga befolkningen i Finland

Ryskspråkiga är den största gruppen av invandrare med ett främmande språk som modersmål i Finland. Vid slutet av år 2016 bodde sammanlagt 75 444 personer med ryska som modersmål i Finland. En femtedel av dem är under 20 år. Andelen ryskspråkiga personer uppgår till 1,37 procent av Finlands officiella folkmängd (5 503 297 vid slutet av år 2016). Statistiken baserar sig på personernas egna uppgifter om sitt modersmål, vilket betyder att den verkliga mängden ryskspråkiga sannolikt är större. De ryskspråkiga representerar flera olika nationaliteter.

Den ryskspråkiga befolkningen i Finland har fördubblats på tio år och uppskattas att fördubblas från det nuvarande under nästa årtionde. Det beräknas att gränsen på 100 000 ryskspråkiga kommer att passeras i början av 2020-talet. 

Ryskspråkiga som en del av det finländska samhället

Ryskspråkiga invandrare är villiga att integrera sig i det finländska samhället kulturellt, språkligt och socialt (Jasinskaja-Lahti 2007:56). Enligt en undersökning från 2013 är 83,3 procent av immigranter av rysk härkomst i Finland nöjda med sitt liv i Finland (Kobak, 2013:51–52).

Ryssar förefaller ha mer kontakt med sitt forna hemland jämfört med övriga immigranter. Även om detta delvis beror på Rysslands och Finland geografiska närhet, kan det också återspegla svårigheten att få finländska vänner samt den stora betydelsen av vän- och släktrelationer för ryssar. (Jasinskaja-Lahti, 2007:56.)

Finlands ryskspråkiga i arbetslivet

En av den ryskspråkiga befolkningens fördelar jämfört med många andra minoriteter är den höga utbildningsnivån, vilket främjar både inlärningen av finska och sysselsättningen (Jasinskaja-Lahti, 2007: 54).

År 2010 var sysselsättningsgraden bland ryskspråkiga personer som bor i Finland cirka 70 procent. Trots den goda utbildningsnivån är arbetslöshetsgraden bland dem cirka 17 procent högre än genomsnittet bland utlänningar bosatta i Finland (Venäjänkielisten työllistyminen ja työsyrjintä, 2010.)

Å andra sidan har förhållningssättet till ryssar blivit bättre på arbetsmarknaden. I Finland behövs arbetskraft med kunskaper i ryska språket och Ryssland har under de senaste åren erbjudit en möjlighet till ökad affärsverksamhet. (Krutova, 2011:11.)

Hur stöds de ryskspråkigas språk och kultur i Finland?

Enligt Förbundet för Finlands ryskspråkiga föreningar (FARO) stöds bevarandet av ryska språket och kulturen väl i Finland. Under 2013 började Yle med ryskspråkiga TV-nyhetssändningar och ett ryskspråkigt bibliotek grundades i Sellobiblioteket i Esbo. I Finland utges även flera ryskspråkiga tidningar, som nyhets- och aktualitetspublikationerna SpektrVenäjän kauppatieMosaiikki och Novosti Helsinki samt litteraturpublikationerna Taivas, Itämeren aallot, Russkij Svet ja LiteraruS.

FARO anser bristerna i undervisningen av ryska som modersmål som något negativt. I ämnet ges inga vitsord och många lärare anser att det är krävande med elever av olika ålder i samma grupp samt de spridda undervisningsställena.

Föreningar för ryskspråkiga i Finland

Enligt FARO fanns det 120–130 ryskspråkiga organisationer i Finland vid början av 2015. Organisationerna verkar på olika håll i landet, men större delen verkar i Helsingfors.

Språk och kultur samt av barn och hobbyverksamhet förenar de ryskspråkiga i Finland. Många föreningar främjar rysk kultur och konst, och då fokuserar verksamheten ofta till exempel på teater, poesi, litteratur, multimedia- och bildkonst, dans och musik. Det finns även flera olika språkklubbar. Föreningarna erbjuder ryskspråkiga och mångkulturella barn konst- och kulturverksamhet på fritiden. Gruppen ryskspråkiga föreningar omfattar även några stödföreningar för seniorer, en förening för handikappade, hobby- och motionsföreningar samt religiösa samfund.

Statens program för integrationsfrämjande 2012–2015 betonar tredje sektorns betydelse i integrationsverksamheten. Vid behov ombeds de största ryskspråkiga organisationerna ge utlåtanden för olika ämbetsverk, ministerier och andra instanser. På detta sätt får de kommentera och medverka vid beredningen av lagar eller statliga program.

Enligt FAROs erfarenhet borde fler positiva dialogtillfällen skapas mellan invandrare och urbefokningen i syfte att minska fördomarna.

Informationskällor

Forskning och statistik

Jasinskaja-Lahti, Inga. 2007. Venäläiset maahanmuuttajat Suomessa. I verket Venäläiset perheet ja seksuaalisuus murroksessa. 2007. Red. Korhonen, Elena. Väestöliitto. Helsinki. 46–59. 

Kobak, Dana. 2013Russian-speaking professionals in the Helsinki metropolitan area: prospects and challenges.Tutkimuskatsauksia 2013:5. Helsingfors stads informationscentral.

Krutova, Oxana. 2011Initial Labour Integration of Russian-speaking Students in Finland. Siirtolaisuus – Migration. 2011:4. 3–12.

Statistikcentralens statistik rörande befolkningen